Gräsänkan

Det jobbigaste just nu, som jag känner, är att inte veta när jag får prata med E. Om han ens kommer få tillfälle att höra av sig i dag, eller om det dröjer till i morgon eller ännu längre. Och att jag inte kan höra av mig till honom som jag brukar, utan bara vänta på att han hör av sig. Frustrerande.

Känslorna verkar hålla sig på plats i alla fall. Är kanske för trög för att förstå att det är på riktigt än, men jag är nöjd så länge det varar. Är skönt att läget här hemma känns någorlunda normalt.

Tänkte dra igång med lite julstök i morgon. En tur till Ikea kanske också när man ändå fått lön. Det är ju synd att spara.

H