Anhörigdagen..
I lördags var det som sagt anhörigdag på Livgardet. Vädret ville oss väl inte riktigt väl, kallt som bara den och regn, men det var en bra dag ändå. Skönt att få en lite bättre inblick i deras vardag, få ansikten till alla efternamn och lite mer information om det som kommer.
Nu har det blivit ännu mer verkligt det här, vilket känns både bra och dåligt. Självklart bra eftersom det är lättare att förbereda sig. Men samtidigt blir alla risker mer påtagliga. E berättade att de haft en liten genomgång om vad som händer om någon av dem skulle dö, och det är ju något de måste veta om men som är väldigt svårt att höra. Får en klump i magen så fort jag tänker i de banorna. Absolut nyttigt att diskutera!
Vi bodde ju kvar i Stockholm över natten, eftersom det är bra mysigt med hotell men också för att träffa H och hennes M. Har ju pratat med henne väldigt mycket under den senaste tiden, så självklart måste vi ju ses på riktigt också. Vi gick ut och käkade och hade en supertrevlig kväll alla fyra, tackar för det! Definitivt något som ska göras om.
Nu har E åkt iväg igen. Den här veckan ska de iväg till Gotland och ha lite övningar, vilket innebär att han inte kommer hem förän på onsdag nästa vecka. 9 nätter alltså. Känns lite småtungt, men det är väl bra att vänja sig som sagt.
Saknar redan.
H
Taack snälla du :) De känns otroligt spännande, men också overkligt som tusan än så länge.
Åh, fy.. när jag läser om anhörigdag osv så går de kalla kårar längst min ryggrad. Förlåt, men jag är såå glad att de där snart är över för min del och förhoppningsvis lär de dröja innan han ska åka dit ner igen. Fast jag kan knappt förstå att han snart ska komma hem och leva ett normalt vardagsliv med mig igen..! Men han lär nog behövas när han väl kommer, då kommer jag vara tjock och säkerligen vilja ha en hel del innestående tjänster från honom haha.
Lycka till nu, och ge inte upp! De känns SÅ tungt ibland men tänk då på hur mycket ni båda lär er av den här situationen och hur starka ni kommer vara tillsammans när det är över. KRAM!
Precis, han ska vara hemma och ta hand om mig inte ute och jaga talibaner och skrämma slag på sin gravida sambo haha.
Ja, men de kommer för dig också.. åtminstone hemkomsten, och tro mig, de kommer gå så mkt fortare än du kan ana :) Sen bebis, gör som oss.. planera ingenting och helt plötsligt från ingenstans dyker ett plus upp på ett test, snacka om oplanerat och alltihop. Men lika glada är vi för det nu :)
